söndag 22 januari 2012

Nyårslöfte - nej tack, klimatlöfte - ja tack

För ett tag sen så var jag inne på ett par sajter för att se över hur stort mitt eget koldioxidutsläpp är. Nu är inte riktigt allt man gör/köper med i dessa uträkningar, för en del av våra utsläpp hamnar i andra tillverkningsländer till exempel. Men jag ville ändå kolla för att få ett utgångsläge.
Först var jag inne på Minplanet.se och det är en trevlig portal med mycket att läsa. Men jag gick direkt på "Klimatsmartkalkylatorn". Resultatet blev att mitt levnadssätt kräver 2,3 planeter(!), mitt ekologiska fotavtryck är 4,39 hektar, och jag släpper ut 6,65 ton koldioxid per år. Huvaligen… Där fick jag mig en tankeställare.
Nästa ställe jag var inne på och svarade på alla frågor var www.klimatkontot.se, och de var på en bättre detaljnivå än hos Min planet, så jag litar mer på det här totalresultatet på 6,1 ton koldioxid per år.
Det är bara att konstatera att det är transporter och mat som är den stora boven i dramat. :-/  Så jag började fundera på vilka förändringar jag skulle kunna genomföra i min vardag för att sänka mina koldioxidutsläpp.
Mina resor till jobbet sker mest med bil, men för andra resor i tjänsten mest med tåg. Att åka mer kollektivt och kanske jobba hemifrån en dag i veckan skulle definitivt göra en hel del på koldioxidutsläppet. Hemmavid pratar vi om att leasa en miljöbil som främst jag använder, och behålla vår nuvarande bruksbil som andrabil. Fast då ökar nog mitt/våra utsläpp istället...
När det gäller mat så känner jag mig halvbra redan: jag köper närproducerade ägg, potatis och fläskkött, lagar en hel del mat själv till lunchlådor (och tinar upp dem i kylskåpet för att spara lite el). Dessutom bor jag i en region där vi slänger matavfall i gröna påsar som sedan omvandlas till fordonsgas, bland annat till sopbilar och lokalbussar! Därför gör det inte så ont att slänga matrester, förutom i plånboken då… Det tråkiga är att i mitt hem så slänger vi mest frukt. Vi är hopplöst dåliga på att äta frukt. Skärpning krävs.
Det jag vill bli bättre på är att köpa ännu mer ekologiskt, men före det så väljer jag faktiskt närproducerat. Är det både och, ja då är det ju jackpot.
Den största utmaningen av alla för mig är att börja odla mer själv…! Kanske är jag mogen för detta nu, efter att ha bott i hus i snart nio år? Vår trädgård är stor så plats finns. Och vi har pratat om jordgubbar, tomater, dill och gräslök hur många år som helst. Hur svårt kan det va? Mycket snack å lite verkstad, som man säger.
Skulle gärna vilja ha potatis, morötter och purjolök också… Men det är väl bäst att börja i liten skala, träna upp sig liksom. Nästa fråga är ju om vi får ha det i fred för harar, rådjur och älgar här i trakten?
Om ett par veckor ska jag på en frukostföreläsning i Göteborg och lyssna på hur en viss Maria Wetterstrand gör för att vara klimatsmart i sin vardag. Jag hoppas få bra tips och inspiration. Fortsättning följer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar