onsdag 27 januari 2016

Varsågod - en snabbkurs i retorikmodeller

Häromdagen var jag på en föreläsning som IHM i Göteborg arrangerade, och jag fick lyssna och se på Barbro Fällman som såklart är en helt suverän talare. En del hon nämnde har jag hört förr, bland annat förklaringen till vad retorik är: typ 'när man kan be folk att dra åt hel**te och de längtar efter resan dit'. Men den bästa definitionen är ändå den vanliga, att det är konsten att övertyga med både förnuft och känsla. Jag har fascinerats av det här ämnet länge, men nu tänker jag ta tag i det på riktigt och har även några böcker att läsa i ämnet. Men framför allt ska jag träna på de olika modellerna när jag skriver om olika saker som ligger och skvalpar i min hjärna.

Jag fick också lära mig av Barbro att i Sverige hade vi retorik som obligatoriskt skolämne, men det försvann redan på 1800-talet. För då fick man för sig att retorik handlar om att manipulera sin omgivning, och det går ju inte för sig att lära folket att manipulera...?!
Barbro brinner för att få tillbaka retorik som skolämne, och jag är gärna med i den kampen!
Men jag tycker nog att sonen (som går i 6:an nu) har fått träna på att prata inför sina klasskamrater mer än vad jag själv fick göra (på stenåldern...), men det är klart att själva förberedelserna med de olika modellerna har han nog inte jobbat med. Inte jag heller!



Jag har alltid gillat att förbereda mina föredragningar och på så sätt gjort dem flera gånger i huvet. Så därför behöver jag inte var nervös när det är dags för att prata live inför en grupp. Jag gillar det Barbro sa om kroppsspråk och sin röst - var dig själv! För då kan det aldrig bli fel. Din röst är perfekt för dig, det gäller bara att använda sin baston och andas med magen. Och sitt kroppsspråk ska en behålla, annars ser det bara tillgjort ut. Vi människor är ju så bra på att se sånt, även om vi inte fattar att vi gör det. Vi bara börjar reta oss på den där människan som står där framme och pratar.

Jag tänkte bjuda på de modeller som Barbro visade under föreläsningen, för som hon sa så har Demosthenes copyright gått ut för drygt 2000 år sen. Så det är riktigt gamla "nyheter" det här.

Jaha, nu är det bara att börja träna då som sagt, och kika på olika talare/förebilder på Youtube. Dessutom har jag ett förslag till ytterligare ett ämne som behöver in i skolans läroplan. Yoga! Men det får jag ta och skriva om en annan gång.

RETORIK - en snabbkurs i modellerna

       Etos = karaktär (och Varumärket)
       Logos = kunskap (ord)
       Patos = känsla
Har man alla tre har man pondus!
Med retorik menas; “Hör vad jag säger, och förstå vad jag menar.”
Behöver inte dela åsikt.

MÅLGRUPPSANALYSEN FAMN
       Förväntan
       Attityd
       Motivation
       Nytta

Demosthenes 5 modeller

Den informativa modellen;
  1. Säg vad du ska säga
  2. Säg det
  3. Säg vad du sagt
Den berättande modellen;    Igår - idag - imorgon

De 6 processfrågorna;
       Vem
       Vad
       När
       Var
       Hur
       Varför

Den antika säljmodellen;
Position                                            Nuläge
Problem                                            Problem/behov
Possibilities                                      Möjliga lösningar
Proposal                                           Förslag på lösning

Den antika 7-stegsmodellen;                        OBS! ARBETSORDNINGEN!
  1. Inledning (ord)                                              F
  2. Kalla fakta ( rapporter, studier)                    E
  3. Motargument (1 st)                                       D
  4. Konkreta sakargument (3 st)                        C
  5. Lösning/mål                                                 A
  6. Lösningens konsekvens/effekt                     B
  7. Avslutning (ord)                                           G


lördag 23 januari 2016

Drömmar och mål - med en touch av återblick

Ja det snurrar ofta i huvet på mig - både ord och bilder. Just nu är det mycket med vad jag vill/ska göra framöver, och jag kom på att jag kände igen den här "vilsna" känslan en aning. Då, förra gången, blev det till en text/dikt, och jag minns så väl den härliga känslan när den blev till. Det var på tåget hem från Växjö, och orden bara "rann ur pennan" på mig. Med rim och allt! Känns bra att få ha upplevt ett sånt "flow" en gång i alla fall.
Texten är skriven våren 2011 och handlar om dagdrömmeri (Som nog är min bästa talang. Eller nä, det är nog att sova.) men också om uppgivenheten över att det är en lite meningslöst att bara drömma på.
Vad dagdrömmer jag om då? Jag brukar kalla det mental träning. För jag tänker mig själv i olika situationer (som kanske ska hända eller som jag vill ska hända), och ofta möten med människor, där jag alltid är en bättre version av mig själv. Där det blir som jag vill, jag får det jag vill ha, och alla lever lyckliga i alla sina dagar. Ungefär så.

Utmaningen är ju att få drömmarna till konkreta målsättningar, skapa en plan och se till att det händer. Jag har lyckats några gånger, så jag vet att det går. Om man verkligen, verkligen vill något då blir det så. I know. Men det är ändå svårt...

Att dela den är dikten/texten publikt är det premiär för. Så jag undrar såklart vad du som läsare tycker - skriv en kommentar, fråga, synpunkt, bu eller bä, diss eller hiss. Tack på förhand!
(Ja, jag erkänner att jag behöver några kommentarer för att se hur det ser ut här bakom kulisserna, i statistiken i bloggen... Hoppas du vill hjälpa mig?!)

Och ni som har jobbat med mig vet nog vilket favorithotell jag tänker på. :-) Både drömmar och dikter har blivit till där. Okej, so here we go.....

Refugee from reality


So I’m going away again
feeling the rhythm of the train
Further out on the countryside
But in here I can hide…

I close my eyes & drift away
far away, but where I can’t say
Alone at heart, alone in my mind
Have no idea what I’m trying to find…

My daydreaming skills have really improved
since my work has put me on the move
I’m killing time & enjoying myself
But frankly, I think I need help…

I’m like a refugee from reality
Losing connection with my real life
Drifting away in my fantasy

So who am I, when I dream on
No one else but me, you know
Just a cool & foxy lady
Who likes to party hard, maybe…

I’m back in a town I already know
Same, same but different? No!
Checking in at another hotel
unpack my suitcase and then, well…

I hit the bed & stare at the ceiling
It’s late, but I know this feeling
I sigh & smile, I let it begin
A nice trip to my reality within…

I’m like a refugee from reality
Losing connection with my real life
Losing myself in my fantasy

I’m aware but I do nothing
I know I can change everything
Transform daydreaming into goals
then act to bring peace in my soul

There’s just one tiny thing…
What is it that makes my heart sing?
What is it I really wanna do?
To be honest, I haven’t got a clue…

So I still keep on dreaming
that I’m another kind of being
Still friendly, but a lot more outgoing
making friends without knowing

I don’t wanna be a refugee from reality
I wanna be in touch with my real life
But I don’t wanna lose my fantasy…



mysigaste hotellet i Sverige

Det är i rätt miljö som inspirationen kommer ibland. På tåg eller hotellrum har det varit för egen del. Men nu får jag hitta andra miljöer här på hemmaplan. Det ska la inte va så svårt.


måndag 18 januari 2016

Om bakslag, en ljusglimt och hopp om livet

Nu har det redan gått flera veckor av januari 2016 och jag har inte gjort ett skit av det jag tänkte mig... Vafalls?! Nä, jag blev hindrad av virus-from-hell och har knappt orka tänka sen en dryg vecka tillbaks. Och eftersom jag (tack och lov) är sjuk väldigt sällan så blir det så otroligt himla synd om mig när jag är förkyld och febrig. Men i lördags var jag mest förbannad, så då tänkte jag att "nu är det väl ändå på väg att gå över?".
Sonen har också varit hemma med feber några dagar förra veckan, men som jag sa till både honom och mig själv - det är bättre att vara sjuk nu än i februari (när alla andra är sjuka?). För i februari ska jag ju gå på IHM-utbildning och sonen har nationella prov och en himla massa tandläkarbesök.

Ljusglimten då? Jo jag proppade mig full med värktablett en dag och tog mig till affären/posten för att hämta min nya "arbetskompis" - tadaa!


I och med detta har jag kanske slagit något slags late-adopter-rekord (?) för det har inte funnits en surfplatta i det här hushållet förrän nu. Ingen dyr, snajsig heller utan en helt vanlig Samsung som påminner mig om min mobil. Har till och med varit extra redig och skaffat mig antivirusprogram för mina mobila enheter så jag förhoppningsvis klarar mig från att bli hackad via publika wifi och sånt. (Eller också är jag bara lurad på pengarna, som vanligt).

Livet återvänder, även efter en förkylning. (Ja jag vet det finns värre sjukdomar.) Nu på tisdag ska jag dessutom göra något jag längtat efter riktigt länge. Det blir äntligen dags för yogakurs!

Så namaste på er så länge, så återkommer jag inom kort.
Aaauuuummmmm

onsdag 6 januari 2016

2016 började inte så bra, med förkylningsvirus och allt. Men nu är jag på gång!

2016 är här nu, och jag vet att det kommer att bli ett annorlunda, läskigt, fantastiskt, konstigt och förhoppningsvis helt underbart år.
Jag gillar nyår, eftersom varje nytt år är som att ha en ny anteckningsbok framför sig - bara vita, tomma sidor framöver som ska fyllas med en massa saker; tankar, idéer, planering och att-göra-listor med aktiviteter. Men år 2016 är inte som alla andra år.

Det är en helt ny upplevelse att vara arbetsbefriad under uppsägningstid, och jag har inte varit arbetslös sedan hösten 1989. Eftersom jag vetat om det senaste halvåret att detta skulle inträffa i årsskiftet så har jag under 2015 ägnat mig att skriva CV och skicka iväg jobbansökningar.
Det var ovant, och jag är inte klar ännu. Jag håller fortfarande på att fila på mitt funktionella CV (som inte utgår från anställningar i kronologiskt ordning, utan mina förmågor och egenskaper). Jag brukar inte ha svårt för att skriva, men att skriva om sig själv är väldigt svårt! I klass med att skriva haiku, som är toksvårt tycker jag. (Det är en utmaning för mig att vara kortfattad, men jag har genom året blivit duktig på att redigera texter genom att stryka ord och formulera om.)

Och nu är det dags att börja söka jobb igen, efter jullovet. Men först vill jag göra en omstart på den här lilla bloggen/kanalen. Såg att senaste inlägget var från december 2014, och då publicerade jag en liten berättelse. Jag ska verkligen få igång skrivandet av berättelser i år, för nu kan jag inte skylla på att jag inte har tid.
Men jag har några andra planer också och till min stora glädje får jag gå en så kallad crash course på IHM Business School i Göteborg i februari. Kursen (som är på fem dagar) handlar om digital marknadsföring (läs Google och Facebook...) och jag har en lucka i min kompetens där som behöver fyllas. Can't wait!

Men jag behöver din hjälp.



Eftersom jag inte är på något företag just nu, utan bara me myself & I, så skulle jag behöva lite material att "sätta tänderna i" under min utbildning (gissar jag). Så om du läser det här så får du gärna vara delaktig genom att kommentera, eller gilla, eller inte gilla, eller dela om det dyker upp nåt sånt innehåll som du känner för att dela.

Förvänta dig inte en blogg med kreativa samhällsdebatter, utan mer som en feelgood-film eller lounge-musik (med rocktema då såklart). Jag har inte helt och fullt klart för mig vad det ska bli av den här bloggen, men se det som att du får vara med och läsa i min dagbok under det här annorlunda året. Med det menar jag att det kan bli texter och bilder om både högt och lågt, personligt och "proffesionellt". Häng med så får du se!

PS. Jag inser också att jag måste jobba en del med den här bloggens moduler, layout och andra inställningar... En sak i taget dock. Over & out for now.