Kanalen blir snart vilande, men först en USA-rapport

Hoppsan, det var visst i maj jag bloggade här sist... Time flies. Och MYCKET har hänt sen sist. Det största är naturligtvis en månads semester i Californien (lite Nevada & Arizona också). Mer om det längre ner - först lite om det mest aktuella.

Kimsans kanal tystnar framöver, men kanske inte forever

Min lilla kanal kommer nog inte att få så många blogginlägg mer i år, för nu måste jag lägga krutet på hemsidan KUB kommunikation och bloggen där istället. Några månader framöver (till årsskiftet för att vara exakt) så kommer jag att aktivt jaga frilansuppdrag inom kommunikation eller som skribent.
Vissa dagar känns det som ett helt hopplöst fall då jag funderar på hur i allsindar ska jag få tag på kunder? Men sen tänker jag att det är ju inte förrän jag provat som jag vet om det går. Så jag kör på och tänker på Nike's devis; Just Do It! Det vill säga - tänk inte så mycket, bara gör. Jag har ju Loopa-modellen att jobba utifrån och Drivhuset som kan stötta och coacha.
Min logotyp blev klar i början av augusti, och jag fick tack och lov proffshjälp. Läs mer om det här.
Det bästa av allt är att pennan är med, för det känns helt rätt för mig. Häromdagen anlände mina nya visitkort dessutom, så nu kan jag börja "strössla". hehe

Jobbar ideellt som kommunikatör och får miljöengagemang på köpet

Sedan försommaren har jag hjälpt Naturskyddsföreningen i Vänersborg med höstprogrammet, och nu ligger det äntligen klart på tryckeriet och väntar på att delas ut till medlemmarna. Ska bli kul att höra vad de säger om den nya strukturen och delvis nya textinnehållet. Ska blogga på KUB-sidan om vad jag förändrat i programmet utifrån kommunikationsperspektiv, så håll utkik där om du är intresserad.

Väntar också på kallelse till webbgruppen för Naturskyddsföreningen Vänersborg, så jag kan bistå som backup till hemsida och Facebook. Jag tycker ju det är roligt med det digitala och att skriva, och de verkar glada att jag vill ställa upp. För egen del så gillar jag att jag kan engagera mig för att bevara lokal landsbygd och miljö, samtidigt som jag gör det med hjälp av min kompetens. Dessutom behöver jag träffa folk. Saknar arbetskamrater nåt så in i hel...singland!!!
Ska testa en idé jag fått och det är att åka in till biblioteket och sätta mig - det går ju lika bra att skriva eller läsa där som här hemma. Och då har jag åtminstone folk runt mig.
Och folk, ja det såg vi en hel del i USA, men även mycket annat såklart.

Grandiosa sequoiaträd och Grand Canyon - check.

Ja vissa saker har en på sin to-do-list (bucket-list heter det kanske nuförtiden?) och de här stora träden samt djupa ravinerna har stått med på min sen jag var tonåring. Nu har jag äntligen sett dom, och en himla massa andra saker. Att vara hemifrån i en hel månad är det längsta jag varit nånsin, och det var faktiskt lite konstigt att komma hem igen. Eller så var jag bara trött.

Nedan är vår resrutt i några utvalda bilder. Jag bestämde mig tidigt för att skriva dagbok under resan, och totalt blev det 130 sidor. Om jag inte gjort det skulle jag inte komma ihåg ordningen eller vad som hände var. Ren självbevarelsedrift med andra ord. Och kanske en framtida hjälp till 13-årige sonen, som längtade hem efter en vecka. Men jag kan hålla med honom om att en del bilresor var riktigt långa och tråkiga. En öken ser ut som en öken överallt...

Några favoritplatser från resan

• Sequoia National Park
• Yosemite National Park
• Bodie ghosttown
• June Lake/Klippiga bergen
• Lake Tahoe
• Virginia City
• Highway 1

Vi börjar med en vanlig allmän amerikansk frukost, som serveras 24 timmar per dygn.
Notera att här fick vi två burkar med sirap. Ifall det inte blir sött nog med en... :-)
Saknas på bilden gör toast.

Denny's fick flest besök av oss - bäst kaffe och goaste
muggarna att dricka ur, med flera olika meddelanden på!

Semeeesteeeer! Det var helt underbart att få sitta på Perry's vid
Santa Monica Beach och känna värmen (47 gr C!) och höra ljudet av havet.

Cool streetart/mosaik i Santa Monica! Och jag gillar allas musik, så
det var en vägg med favoriter helt klart.

Vi såg skylten från motellet Dunes Inn också, men här är vi uppe vid
observatoriet i Griffith Park och såg den ännu bättre.

På väg till Las Vegas fick jag syn på det här (som jag läst om!) utanför staden Primm.
Speglar står i cirklar och skickar upp solstrålarna till tornen, där även elgeneratorerna finns.
Det blir solel alltså, fast inte med vanliga solceller. Coolt!

Arriving at Las Vegas!

Från Las Vegas tog vi oss en biltur till Grand Canyon West en dag. Vi gick allt på Skywalk (vid Eagle Point), men det här var häftigare! Guano Point hade en nedlagd gruva där de utvann fladdermusskit i flera decennier (gödsel alltså).
Bilden visar café och restrooms. 

Här är bildbevis på att jag faktiskt varit i Grand Canyon.
Och det var skönt att få sitta ner en stund efter att gått upp för kullen.
Både höjden och den 45-gradiga värmen gjorde en trött.
Men det var mäktigt att ha de djupa ravinerna på tre sidor!

Ett annat mäktigt ställe är Sequoia National Park som innehåller världens största träd (sett till massan, inte världens högsta
som är Redwood). Den lille granliknande till höger i bild är väl bara sisådär 100 år, och den äldsta är cirka 2500 år...!!!
Det trädet kallas för General Sherman och är världens största levande varelse. För visst är väl träd liksom levande?

Det ÄR svårt att förstå hur stora de här träden är, men här
försöker jag krama ett...! Nu när jag ser bilden känns det helt
overkligt stort, och jag har ändå varit där. haha

Yosemite Valley fick sig ett besök också, och vi hade tur som tokiga och fick
sista parkeringsplatsen. Sen gick vi runt bland alla andra turister, men det var häftigt ändå.
Men det tog en timma i bilkö för att komma ut ur dalen...! Bilden visar det berömda Yosemite falls.

Från Yosemite åkte vi rakt genom Klippiga bergen via Tioga road (väg 120), som är stängd vintertid, till mysiga
June Lake. Vi bodde på Gull Lake Lodge, där vi hade en liten lägenhet. Runt omkring oss var det berg och snökäpparna var redan uppsatta. Undrar om de nånsin tar bort dem förresten?

På väg norrut från June Lake passade vi på att åka till den bäst bevarade "ghosttown" som finns - Bodie.
Vilket underbart ställe. Om byggnader kunde tala. Och då är det bara 5% kvar av alla byggnader från guldrushens dagar.
Här bodde 10 000 personer i slutet av 1800-talet, och de var störtrika; gruvan gav guld och silver för 38 miljoner dollar!
Den fridfulla stämningen när vi gick runt bland byggnaderna gav en sån ro. Jag längtar tillbaka.

En bil fanns kvar i Bodie...

Jag tog bilder genom fönstren och en del blev ganska bra.
Det här är från ett av hotellen. Kolla in benen på biljardbordet!

Från handelsboden i Bodie.

Eftersom vi bor vid Vänern blev vi nyfikna på Lake Tahoe och åkte till staden vid
sjöns södra ände. Vilket ställe! Det var 25 grader varmt i luften och 20 grader i vattnet. Men det
krävdes tillstånd och betalning för att få gå till stranden, vilket ingick i motellvistelsen som tur var.
Och  det var ovant att se snötäckta berg när en satt på stranden... Mitt i stan var dessutom linbana upp till
toppen av berget, där det vimlade av skidbackar. Mammoth Lake låg inte långt bort heller.
Områdets slogan var "Americas playground for all seasons". So true.

I Reno fanns det minsann ett bilmuseum, National Auto Museum, och jag fick
chansen att både klä ut mig och sitta bakom ratten.

På självaste nationaldagen den 4 juli åkte vi till Virgina City, för jag läste att de hade en parad där.
Och vilken parad! Och vilket ställe! Rena rama vilda västern på riktigt! Ja jag kan skriva hur många utropstecken som helst, för det var en sååå härligt småstad!!!
Det var fullt med amerikanska turister, och alla var på gott humör, det var livemusik, alla salooner såg ut som de måste gjort i 100 år, trottoarerna var av trä och hur ojämna som helst. Silversmyckesaffärer (ja jag var i himlen!) varvades med salooner, restauranger och turistprylaraffärer i kanske 500 meter. Det räckte perfekt.

Och till min stora glädje kör de med solceller i Virginia City. Way to go!

Så även i Napa Valley! Odla solel ihop med vindruvor - det kan inte bli bättre.

I Napa valley tog vi Silverado trail norrut och hamnade på Sterling vineyards. Där fick vi åka linbana upp till anläggningen.

Och jag fick äntligen dricka lite vin i Kalifornien.
I rundturen (guidning via skyltar) ingick provsmakning av
fem olika sorters vin. Hur gott som helst!

Arriving at San Francisco! Golden Gate-bron ÄR mäktig.
Sen fick vi inte se den mer på grund av all dimma...

Och där har vi Alcatraz. Men vi åkte aldrig dit (dyrt).
Och så backarna. Överallt! Hela tiden!
Och vi frös, för här var det bara 15 gr C de dagar vi var här. 25 är bättre, helt klart.

Och alla hus ser olika ut. Så himla charmigt. Gillar San Francisco.

Jo vi var där. Jösses vilken turistfälla. Alldeles för mycket folk
för oss Vargönebor.

Vi var på Walt Disney Family Museum några timmar. Otroligt fint och välgjort museum som absolut är värt ett besök.
Här är min favorit-Disney-figur Pluto himself. Kul att se alla tidiga teckningar Walt gjorde själv.

Stranden i Carmel. Så vackert, så mycket hav, så gulligt ställe med så svindyra affärer och hus....! Inget för oss bybor alltså.

Äntligen lite finbilar i Buellton! För dyra dock....

Vi tog en kvällsfika i dansk-staden Solvang. Kaffe å wienerbröd så klart.

Universal Studios = A whole day of fun! Här har vi hamnat i Springfield. Vi tog the Simpson ride först, men jag kan inte åka berg och dalbana virtuellt heller... Blundade och skakade runt i vagnen. Min hjärna & kropp fattar inte att det är på låtsas utan tror de ska dö.... Nåja, jag var där iallafall.

Här sitter jag och försöker leka filmstjärna. NOT!
Vi åkte entimmes-turen i en "tram" och fick se en hel del; kulisser av städer,
fiskebyn i Hajen, Bates Motel, översvämning i Mexico och tågkrasch i
tunnelbanan. Dessutom två 3D-rides med 360-film; King Kong & dinosaurier
samt Fast and furious-biljakt. Magiskt!

Vi åkte igenom kraschen från Världarnas krig också.

Men bäst var showen Waterworld! På slutet "flög" det in ett flygplan och landade mitt framför publiken på läktaren
till vänster om oss. Tur vi inte satt där. Jag hade gjort i brallan!

Sista dagarna chillade vi i Huntington Beach. Vågorna tystnar aldrig. Surfarna kämpar. På helgerna (som på bilden) är det picnic överallt på stranden. För kallt för att bada, och vågorna är lömska. Men vackert är det! Trots oljeriggarna....