Här är världens kortaste skrivkurs - bara 2 sekunder. Men sen börjar jobbet...

Det här jag nu ska dela med mig av lärde jag mig redan på 1990-talet. Jo det är sant! Har till och med för mig att det var via Postens Prima Vista-kurs, men det får jag låta vara osagt. Men en annan reflektion från den PV-kursen är att då sa läraren att 'en har max 15 sekunder på sig att fånga läsarens intresse'... hahaha! Det är ju helt osannolikt i dagens läge - max 2-3 sekunder har en på sig. Och nu har jag säkert redan förlorat dig... Är du kvar? För nu kommer kursen jag lovade.

Den enda mening du behöver tänka på när du ska börja skriva är följande;

"Vad vill jag att läsaren ska göra, veta, känna?"

Det var det.
Sen gäller det att fundera ut svaren, och det kan ju ta sin tid. Först måste du veta vem läsaren och mottagaren av ditt budskap är. Sen ska du ta reda på vad såna människor kan tänkas gilla att göra och känna - du ska ju övertyga läsaren om att just det du erbjuder är helt rätt för hen.

Med tanke på den kursen jag går i digital marknadsföring (sista dagen i morgon, snyft!) och allt prat om relevant innehåll, så tycker jag den här skrivkursen/meningen funkar rätt bra när en ska fundera ut och skapa innehåll i sina inlägg/poster. 'Göra, Veta, Känna' har i alla fall hjälpt mig genom åren när jag till exempel tagit fram informationsbrev och nyhetsbrev. Och nu har jag på senaste kursen lärt mig att Göra = CTA (Call To Action), Veta är väl ungefär som awareness + consideration, och Känna får jag väl översätta till Engagement då. Ja det är very much in english all the time i den digitala världen.

Jag ska dock ärligt erkänna att jag inte tänker så mycket på den här meningen när jag sitter och skriver såna här blogginlägg... sorry. Det är mer ett behov av att skriva av mig och dokumentera mitt weird-year, och förhoppningsvis hålla kontakt med människor jag inte träffar så ofta längre.
Men jag funderar just nu på den här meningen i ett annat sammanhang, för nästa månad är det dags för nästa kurs för Kimsan - tidigare i veckan blev det klart att jag får gå Drivhusets Starta eget-kurs på Högskolan i Väst. Yippie! Och ja, tankarna finns där på att köra eget race. Eller....? Läskigt!

Jag har börjat skriva ner mina kladdiga anteckningar och tankenotiser om egen business, vilket är en bra förberedelse inför kursen, hoppas jag. Jag tror också att dessa 14 workshops (!) kommer att hjälpa mig mycket med att formulera min verksamhet och vilka praktiska saker jag måste tänka på. Sen känns det som om att marknadsföra mig kommer att bli lätt.... NOT!
Undrar du vilken verksamhet jag funderar på? Kommunikation och marknadsföring så klart. Helst med fokus på hållbarhet. Jag får för mig att det finns många företagare där ute som gör massor med bra saker som direkt eller indirekt skapar samhällsnytta. De har bara inte tid att berätta om det!
Starta eget-kursen startar den 15 mars, så fortsättning följer....

Båda mina favoritmagasin var med i postlådan häromsistens, så helgen är räddad! 👍

Har jag haft en yoga-uppenbarelse? Coolt!

På tisdagar går jag på Kundalini yoga numera, och det har varit härligt även om jag bara gått varannan gång hittills. Det hade varit bra att vara klonad och kunna göra två saker samtidigt, men nej... jag har inte testat det ännu. Kanske nästa grej efter 3D-skrivaren?
Nejmen nu kom jag ur spår! Det jag vill berätta är att jag var med om en så häftig sak i tisdags.

Varje yogatillfälle är ett eget pass (inte samma varje tisdag alltså) och det är bara att följa med instruktören och göra så gott en kan. Jo jag sneglar lite på de andra också ibland, bara för att inte göra helt fel. Vi sitter mycket och gör olika övningar, och vi både djup-andas och "eld-andas". I tisdags var det dock många mantran att säga/sjunga. Men det var inte då det hände.

Vi satt ner, och helt plötsligt upplevde jag att jag satt i en solbelyst, varm glänta. Framför mig stod två små träd. Stammarna och grenarna var slanka och liksom lyste gyllengula, och bladen var helt fantastiskt gröna; smaragdgröna och blanka.
Jag blev glad av att se träden och det var så otroligt bra skärpa i bilden. Jag var helt medveten om att detta är en bild i min hjärna och jag sitter egentligen i en källare i centrala Vänersborg...
Jag blev nyfiken på vad det var för träd och då kunde jag zooma in och titta närmare på bladen. !!! Ja det var detta jag häpnade över. Bilden fanns där och vilade i min hjärna, precis som om den ville bli sedd ordentligt.
Bladen var mörkt gröna och påminde en del om bladen på en syrenbuske. Samtidigt kunde jag se att det var något vitt och guldaktigt sken mellan träden men långt bort. Var det en byggnad där borta? (Taj Mahal?) Eller en megastor ljus Buddhastaty? Jag vet inte riktigt, det gick inte att se tydligt. Jag tittade på träden igen istället. De var så fina.

Sen tror jag att vi bytte övning, och det som retade mig (till att börja med) var att jag inte har den blekaste aning om vad det var för övning vi gjorde när jag såg och utforskade bilden. Men sen tänkte jag att det är inte övningen i sig som är viktig att komma ihåg, det är ju bilden. Jag har bestämt mig för att försöka måla av den. Jag har ju min lilla målarlåda med akrylfärger, och försöka duger. Men lika tydlig, varm och förunderlig som i min hjärna kommer den målade bilden inte att bli. Men det gör inget.
Jag har också bestämt att det är detta ställe/denna bild jag ska fokusera på när jag behöver finna lugnet och meditera/göra yoga. Tidigare har jag haft en bild (som jag hittat på själv) som varit mer åt lila och midnattsblå/nästan svart, men nu har jag förstått att det är guld, grönt och vitt som är mina färger.

Låter jag helt out there? Jag veeet, och jag gillar´t! hahaha!

Namaste på dig

Laddat upp & laddat ner inför skolbänksdax

Ja nu är utbildningen i digital marknadsföring äntligen igång, som jag har laddat upp inför sedan i december. Åkte tåg till Göteborg i morses och sedan spårvagn till Ullevi södra. Därifrån blir det en promenad till Gårda där IHM Business School ligger.

Laddat ner en massa har jag också gjort inför utbildningen. Som student har man en egen portal att logga in på och där finns  alla dokument, som IHM rekommenderade att en kunde ladda ner till en "läsapp". Så nu har jag börjat använda Binder också, och jösses vad smidigt det var att ladda ner. Jag tänker sitta på tåget kommande morgnar och läsa på så går det nog lättare att hänga med. Första dagen gick som en dans även om det är intensivt med info och högt tempo. På fem dagar ska vi gå igenom 1200 lärpunkter...
Jag räknar kallt med att vara helt urladdad nu på onsdag kväll när utbildningens första tre dagar är klara. Sen är det dags i slutet av februari igen.

Tack och lov är vi lite analoga på utbildningen också, för vi har även fått
en helt vanlig pärm med alla dokument i pappersformat. Tack!

Tur ingen hör mig nu. Det är test av blogging via Plattan för första gången, och det är jääää*×("% petigt, så diverse fula ord slinker ut ur ena mungipan då & då. Testade först via appen Blogger som jag installerat i Plattan, men jag saknade för många saker. Och jag lyckades inte ens ladda in en bild i blogginlägget. Så nu kör jag via webbläsaren. På Plattan. Så det var ju där med tangentbordet... Pet, pet, pet! Grrr, morr & usch. För att inte tala om orden som systemet föreslår själv... och som jag inte ser direkt utan måste korrigera i efterhand. Suck. Nej det får nog bli inlägg via datorn i stället framöver.
Puh, nu är jag vid laptopen och har ett vanligt, underbart, normalt tangentbord. Dessutom nyklippta naglar så det går undan lite.

Tänkte avsluta med en liten dikt som ramlade ur mig i morses på tåget till Göteborg. För jag hade inte öppnat alla studiedokument i Binder, och utan wifi gick de inte att läsa. Så då skrev jag ner några rader med tanke på digital marknadsföring i stället, och vi kan väl kalla det för train poetry?

I am analog - still
I will never lose my pen
It's because I will
never lose that feeling again

The satisfaction of writing;
it's an urge, it's a need
There's no use in fighting
because, of the words I feed

I'd like to go digital - sometimes
and I do, in a sense
but the reasons & rhymes
kind of feel like a fence

I can climb up - but not across
I can look in, trying to participate
but all is overwhelming - I'm lost
I'm an analog, that's my fate